En del har frågat hur det är att flytta ihop och dela rum med sin kompis. Från att ha sitt helt egna rum och space, till att dela mindre utrymme med någon annan, hur funkar det egentligen? Så därför tänkte jag skriva ett litet (stort) inlägg om det. 
 
 
Först måste jag bara säga att Mathilda är en av mina allra bästa kompisar, och skulle inte flytta till ett helt nytt land med någon jag inte tycker väldigt bra om och som jag vet att jag passar med. Vi har rest tillsammans förut och det har funkat mer än bra. Vi delar en 140-säng, så det känns som det säger allt. Man delar inte säng med någon man inte är bekväm med haha (förhoppningsvis). 
 
Mathilda och jag träffades ju första dagen i gymnasiet när hon satte sig bredvid mig. Sen råkade det bara bli så att vi hamnade i samma klass, och så fortsatte vi därifrån. Vi blev nog rätt bra kompisar väldigt snabbt, vilket jag tycker är jätteroligt. Nyåret i tvåan åkte vi till London tillsammans. För mig var det första gången i England, så Mathilda fick leka guide, hon har ju varit här en del och bott här en hel sommar. Våren i trean var andra gången vi tog våra resväskor och drog till London, den här gången tillsammans med Nadine. När vi sedan i november började prata om att flytta hit så var det inga tveksamheter från min sida i alla fall att det skulle bli några problem. Visst trodde jag att vi skulle gå varandra på nerverna och att det skulle bli lite jobbigt att aldrig vara ensam. För jag gillar mitt eget space, och att kunna vara ensam ibland hehe.
 
Nu är jag och Mathilda inne på vårt fjärde år som vänner, och hur cheesy det än låter så har det gått fort. Men det funkar så otroligt bra. Vi jobbar på varsin sida av stan, hon mer centralt och jag mer väst. Vi har ungefär samma jobbtider, så vi går upp ungefär samtidigt och lägger oss i princip samtidigt också. Vi har inte alltid lediga dagar tillsammans, men det händer rätt ofta och då kan vi hitta på saker tillsammans. Annars har man hel dag till sig själv. Vi lagar mat tillsammans och gillar väl ungefär samma saker. Jag klarar inte av squash tillexempel och Mathilda kan inte se tonfisk, så det får vi äta själva haha. 
 
 
 
 
Det handlar mycket om att ge och ta, kompromissa och inte bara tänka på sig själv. Det har vi haft lite problem med, hahah, vi är båda så generösa med "vem som får bestämma" osv, att vi ibland aldrig kommer fram till nått haha. Och jag läser inte längre särskilt ofta på kvällen eftersom att jag inte gärna kan ligga med lampan tänd när hon sover, och kommer efter i mina serier och youtubers för att jag har annat för mig, och hon inte är så intresserad av samma saker haha. Och antar att hon har grejer hon får ta på sina lediga dagar eller mer planera in.
 
 
Men det är ju klart att det inte alltid är underbart, även om det helt ärligt för det mesta är jättebra. När Mathilda sjunger samma textrad ur en låt med tillhörande danssteg 50 gånger under en kväll när man redan är trött i huvudet är man ju inte jätteglad kanske haha, men samtidigt, det hör ju till henne. Eller när hon tänder lampan och sminkar sig i vårt rum när jag försöker sova på min lediga dag (fast jag har fått henne att sminka sig i badrummet nu hehe). Och hon lär ju vara trött på mitt tjat om mina, för henne, mer ointressanta intressen; Harry Potter/One Direction/Youtube (bara att välja ett och jag kan prata i timmar, det kan inte Mathilda haha). Och det finns säkert massa andra saker hon stör sig på men är för väluppfostrad att säga nått om haha. 
 
 
 
 
Jag ångrar inte ens lite att jag flyttade till London med Mathilda, vi passar så bra tillsammans, det är enkelt, lättsamt och självklart. Hon är en sån person man kan sitta tyst bredvid utan att det blir jobbigt, även om det sällan blir tyst, för hon är också en sån kompis man bara alltid har nått att säga till.
 
 
 
Puss, nu ska vi ut på äventyr
 

3 kommentarer

Caroline

01 Feb 2014 19:24

Åhh saknar och älskar er kompisar!! Det bästa som finns nu är att få följa er här på bloggen då jag inte har möjlighet att mysa och hänga med er Irl!! Pussar till er! / skidläraren

Caroline

01 Feb 2014 19:24

Åhh saknar och älskar er kompisar!! Det bästa som finns nu är att få följa er här på bloggen då jag inte har möjlighet att mysa och hänga med er Irl!! Pussar till er! / skidläraren

Mathilda

06 Feb 2014 02:00

Du kommer för alltid vara min temporary partner <3 även när vi inte längre delar på en 140 cm säng! (vilket är mys hihi)

Kommentera

Publiceras ej